Vad hände egentligen 2023 som var av betydelse & vad kommer ha betydelse under 2024 – En Reflektion och Framtidssyn

Under 2023 bevittnade vi ett år präglat av både utmaningar och avgörande händelser, vilka inte bara påverkade oss under det året utan också lovar att ha en fortsatt betydelse in i 2024 och bortom. Det var ett år då informationsströmmarna tilltog i styrka, vilket för många skapade en känsla av att vara ständigt jagade av nyheter och uppdateringar. 

Frågan är dock vad som faktiskt spelade roll, och vad som inte spelade lika stor roll! Kanske var inte varje TikTok video av lika stor betydelse för planetens framtid, även om den kumulativa effekten av dem på våra hjärnor säkerligen hade det.

Mediernas skildringar målade iallafall en tydlig bild av ett år fyllt av extrema händelser. Krig i Ukraina med hundratals dagliga dödsfall, uppblossat våld i Palestina och Israel. I USA bevittnades tragiska förluster med 493 människor som miste livet till följd av extrema väderfenomen, en stor ökning jämfört med föregående år. Dessutom rapporterades globalt om 10 dödsfall orsakade av hajattacker, en siffra som fördubblats från 2022. Trots den omfattande rapporteringen om dessa tragedier, fick andra signifikanta orsaker till förlust av människoliv, såsom malaria som krävde 600,000 liv och trafikolyckor som resulterade i 1,19 miljoner dödsfall, betydligt mindre uppmärksamhet.

En betydande men mindre uppmärksammad aspekt av 2023 var dock vår planets befolkningsökning med netto 75 miljoner människor som adderas till vår skara av ca 8 miljarder människor. Denna tillväxt motsvarar mer än tre gånger befolkningen i Skandinavien, eller 12 Danmark om man så vill, vilket belyser den kumulativa effekten av befolkningsökningen på vår planet. 

Dessa människorna som föddes 2023 kommer i snitt att leva till 2107, om inget oförutsett händer. De kommer under sin livstid släppa ut ca 62 Miljarder ton koldioxid i atmosfären samt äta ungefär 76 miljarder djur förutsatt att de alla äter ungefär som människor gör idag (idag med jordens 8,1 miljarder människor ätes ca 100 miljarder djur per år).

De kommer förutom detta säkerligen också skriva fantastisk poesi, skapa musik, uppfinna nya roliga mackapärer, älska varandra, finna vänskap och klappa katter. Så vi bör förstås välkomna alla dessa nya människoliv, och de enskilda individerna kommer förhoppningvis att bli fantastiska och spännande människor när de utforskar vår spännande planet tillsammans med oss. Men den kumulativa påverkan av dessa och de som kommer adderas de kommande decennierna till de redan 8 miljarder människorna på vår planet går inte att bortse från.

Dessutom fortsatte de människor som redan var här under året att utöva en betydande påverkan på andra planetära arter, där vi dödade och åt upp ca 100 miljarder djur, många som tyvärr tillbringade mestadels av sitt liv under miserabla levnadsförhållanden i den globala matindustrin. Vi hade också enbart 5,000 tigrar kvar i det vilda på grund av förlust av levnadsmiljö, samtidigt som vi hade ca 20,000 tigrar i fångenskap på Zoo. Under 2023 var det globalt större risk att dö av självmord än mord – så den personen vi bör vara räddast för rent statistiskt är oss själva, och inte mördare i parker.

Ett anmärkningsvärt framsteg under det gångna året var den snabba acceptansen och effektiviteten av nya mediciner mot allvarlig övervikt och fetma, vilka framgångsrikt reducerar hungern hos patienter. Detta leder till en direkt konsekvens: en minskad konsumtion av mat. Skulle denna utveckling fortsätta i samma takt, innebär det potentiellt betydande fördelar för vår planet. Framförallt kan över en miljard människor som idag lider av sjuklig övervikt komma att konsumera mat mer hållbart, likvärdigt med en person istället för två. Denna förändring i matkonsumtion har potential att påverka vår miljö mer gynnsamt än till och med de senaste decenniernas utbyggning inom förnybar energi.

Denna trend har även ekonomiska konsekvenser, särskilt för NovoNordisk, företaget bakom en av de ledande behandlingarna inom denna kategori. Deras framgång har varit så påtaglig att företagets marknadsvärde nu överstiger hela Danmarks årliga BNP. Detta har lett till att Danmarks ekonomiska rapporter nu inkluderar kalkyler med och utan NovoNordisks verksamhet för att ge en mer balanserad bild av nationens ekonomiska hälsa. Denna utveckling illustrerar inte bara de medicinska framstegen mot fetma utan även den betydande påverkan dessa framsteg kan ha på såväl miljön som ekonomin.

Under det gångna året bevittnade vi också en ökad instabilitet i våra ekonomier, markerad av en betydande händelse i Sverige: den högsta inflationstakten på många år. Denna ekonomiska utmaning kan tillskrivas en period av ihållande låga räntor kombinerat med geopolitiska omvälvningar. Det finns en växande uppfattning om att vi kanske kommer att behöva hantera konsekvenserna av denna långvariga inflation under en överskådlig framtid, en frågeställning som förtjänar ytterligare diskussion i framtida inlägg.

En annan betydande trend som utkristalliserades under året var den drastiska förändringen i vår informationskonsumtion och dess inverkan på vårt uppmärksamhetsspann. Denna utveckling har väckt allt större oro bland psykologer, som varnar för konsekvenserna av ett ständigt accelererande informationsflöde. Eftersom denna blogg primärt ägnar sig åt att utforska och adressera just denna problematik generellt, kommer vi dock i detta sammanhang lägga vårt fokus på andra betydande händelser från 2023. Målet är ju inte bara belysa dessa frågor utan även bidra till en förbättrad informationsdiet generellt.

Sammanfattningsvis, trots att året hade sina ljuspunkter, präglades 2023 överlag av betydande kortsiktiga och långsiktiga utmaningar som förblir oadresserade till stor grad.

Befolkningstillväxt och Demografiska Utmaningar

Världen bevittnar en ojämn befolkningstillväxt; medan vissa delar av världen hanterar en ung och snabbt ökande befolkning, konfronteras andra med utmaningar kopplade till en allt mer åldrande befolkning. Ett anmärkningsvärt exempel är Sydkorea, som har satt ett nytt modernt världsrekord (från sitt egna tidigare rekord året innan) med en genomsnittlig barnafödande-frekvens på cirka 0,73 barn per kvinna över sin livstid. För att upprätthålla en stabil befolkningsstorlek krävs det att varje kvinna i genomsnitt föder 2,1 barn.

Denna låga födelsetakt förutspår att Sydkoreas befolkning kommer att minska dramatiskt, från dagens cirka 45 miljoner till omkring 20 miljoner år 2070. Utfallet av detta går inte att underskatta, ett storkrig mot Nordkorea skulle förmodligen ha dödat färre personer än den mängd de själva väljer att reducera sig till.

Även om en minskande befolkning kan ha positiva effekter på resursanvändning, leder den också till en allvarlig obalans i befolkningspyramiden. Ett minskande antal individer i arbetsför ålder kommer att behöva stötta en växande äldre befolkning. Denna demografiska förändring sätter press på pensionssystem och hälsovårdstjänster i utvecklade länder, vars långsiktiga konsekvenser ännu är okända. Liknande trender observeras i länder såsom Japan, Singapore, Italien och Argentina. Dessa demografiska skiften kommer att ha en djupgående effekt på ekonomiska och sociala politiska strategier globalt, vilket vi kommer att utforska mer i framtiden.

I skarp kontrast står regioner som Afrika och Mellanöstern, där genomsnittligt antal barn per kvinna i vissa länder når upp till 6 stycken. Projektioner visar att nästan varannan person på jorden kommer att leva i Afrika år 2100, förutsatt att inga större migrationsrörelser sker. Detta representerar en dramatisk förändring i världens demografiska landskap, en utveckling som inte ges mycket uppmärksamhet i media men som kommer att få stora konsekvenser för global befolkning, resursförbrukning, vattenanvänding, matproduktion och migrationsmönster i framtiden.

Den ökande befolkningen i utvecklingsländerna ställer höga krav på tillgången till utbildning och arbetstillfällen, vilket utgör en av de stora globala utmaningarna som måste adresseras för att säkerställa en hållbar framtid för alla dessa människorna.

Klimatkrisen

Klimatkrisen står kvar som en av vår tids mest brådskande utmaningar och visar ökade tecken på att situationen förvärras under 2023 och in i 2024. Vi såg en upptrappning av extrema väderfenomen såsom översvämningar, skogsbränder och kraftiga stormar. Dessa händelser blir inte bara allt vanligare utan även mer intensiva, vilket utgör ett allvarligt hot mot både ekosystemen och människors livsvillkor, samt har en betydande inverkan på den globala ekonomin. 

Behovet av snabba åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser och ställa om till en hållbar och motståndskraftig infrastruktur är akut. Men trots ambitiösa mål och åtgärder, inklusive användningen av solceller, elbilar och konsumtion av lokalproducerade grönsaker, fortsätter utsläppen att öka – med en uppgång på cirka 3,7% under 2023. Det finns få indikationer på att trenden kommer att brytas under 2024, med rekordvarmt havsvatten och växande orosmoln kring bland annat Golfströmmens stabilitet.

Detta scenario bådar inte gott för planetens djur och dess invånare. Ämnet får visserligen stor uppmärksamhet i media, ofta med fokus på stigande havsnivåer och andra direkt märkbara effekter. Det är dock viktigt att påpeka att en accelererande global uppvärmning inte innebär jordens undergång. Historien visar att mänskligheten har överlevt stora klimatförändringar, inklusive betydande havsnivåhöjningar, vulkanutbrott och pandemier. Trots den enorma utmaningen som global uppvärmning innebär, med allt lidande och de många arter som riskerar att utrotas, har mänskligheten en förmåga att anpassa sig och överleva. 

Vi tillför atmosfären enorma mängder värme, jämförbart med effekten av 4 Hiroshima-bomber varje sekund, vilket ger upphov till stormar, extrema regnfall, torkperioder och annat elände. Detta bör otvivelaktigt motverkas, och vore klokt om vi agerade snabbt. Ändå betyder inte detta att mänskligheten står inför sitt slut, även om situationen är allvarlig.

Energi och resurskrisen

Även utan att djupt engagera oss i klimatfrågan står vi inför ett fundamentalt problem med de fossila bränslen som för närvarande står för cirka 80% av världens energiförbrukning – nämligen deras ändliga natur.  Fossila bränslen, såsom olja, naturgas och kol, är icke-förnybara resurser som, när de är en gång förbrukade, inte återbildas inom en mänsklig tidsskala. 

För att sätta detta i perspektiv: Den oljemängd vi använder under ett helt år tog planeten ungefär 1,6 miljoner år att producera. När man tänker på mänsklighetens historia – från våra tidigaste förfäder för 300 000 år sedan, till uppkomsten av jordbruk för 10 000 år sedan och stadsbildningar för 4 000 år sedan – är det slående att den ytterligare oljan som skapats sedan starten av den mänskliga civilisationen endast räcker till cirka nio minuters mänsklig förbrukning i nuvarande takt.

Detta belyser det akuta problemet: Resursen återskapas med en hastighet som är otillräcklig jämfört med vår konsumtion, faktiskt bara 0,0000625% av den takt som skulle behövas för att hålla jämna steg med vår användning. Även om nya fyndigheter upptäcks, tenderar de att vara mindre än de tidigare, vilket indikerar att de globala reserverna minskar. Situationen är liknande för naturgas och kol, även om kolreserver är mer omfattande och tekniskt sett skulle kunna räcka ett par hundra år till – om vi skulle välja att fortsätta dess användning.

Därmed står vi inför en pressande utmaning: att hitta hållbara energialternativ som inte tar slut. Denna övergång blir allt mer kritisk i takt med att en potentiell energibrist skulle kunna leda till höga energipriser, vilket historiskt sett tenderar att orsaka omfattande missnöje och social oro. Få önskar sig arga folkmassor som en konsekvens av energipolitik.

Framtida diskussioner i denna serie kommer att utforska djupare i alternativa energikällor samt andra resursbrister som vi kan komma att möta, inte minst de som påverkar vårt moderna jordbruk. Detta är en komplex fråga med långtgående konsekvenser, inte bara för vår energiförbrukning utan för hela vår livsstil och vårt samhälles struktur.

Artificiell Intelligens (AI)

Artificiell intelligens (AI) och dess underfält, maskininlärning, står på tröskeln till att omdefiniera nästan alla aspekter av vår tillvaro, från arbetslivet och utbildningssystemet till hälso- och sjukvården samt underhållningsindustrin. Dessa teknologier bär på en oerhörd potential att driva på effektivitet och innovation, men de lyfter också fram komplexa frågeställningar gällande framtidens arbetsmarknad, etiska överväganden och säkerhetsaspekter.

Under 2023 markerade AI-teknologier som ChatGPT, DALL·E, Bard och liknande tjänster en vändpunkt genom sitt breda genombrott bland allmänheten och i medierna. Dessa tjänster demonstrerar hur maskiner kan ta över en stor del av de uppgifter vi människor utför, vilket pekar på en möjlig revolution inom flera områden av vårt samhälle.

Detta skifte kan betraktas som ett av de mest signifikanta händelserna under året, där AI:s snabba utveckling nu ser ut att vara förbi en punkt där det blir allt svårare att bromsa utvecklingen. Debatten intensifieras kring frågor som potentiell massarbetslöshet, social oro och i vissa kretsar även oro för en framtid där AI överträffar mänsklig intelligens och självständigt beslutar att människan är ett hot mot planeten. Även om det sistnämnda scenariot kan verka osannolikt, menar många framstående forskare att det är en fråga om när, snarare än om, AI kommer att uppnå en form av medvetenhet – och vad detta i så fall skulle kunna innebära är svårt att förutse.

Hittills har AI dock framförallt bidragit till ökad effektivitet och skapat underhållande innehåll, inklusive de bilder som används på denna blogg då jag inte själv kan rita mycket mer än sträckgubbar på en 4-åringsnivå. Men det är möjligt att vi bara har sett början på en mycket mer omfattande förändring. Framtiden för AI är en resa fylld av både spännande möjligheter och omfattande utmaningar, där varje steg framåt förmodligen kräver noggrann övervägning av de potentiella konsekvenserna för vårt samhälle och vår värld. Vårt bias till att alltid se ny teknik som positivt, och inte lika restriktiv som till exempelvis en ny drog är också ett ämne vi ska dyka vidare ner i framöver.

Ökande ekonomisk tillväxt

Trots de många utmaningar världen stod inför under 2023, lyckades världsekonomin ändå uppvisa en ökande ekonomisk tillväxt på 3%, med särskilt framträdande framgångar i de fattigare regionerna. Denna tillväxt är av stor betydelse eftersom den ger länder möjligheten att förbättra levnadsstandarder och utbildningsnivåer för sina invånare, vilket är avgörande steg mot en mer jämlik global utveckling.

Dock kastar den nuvarande tillväxtmodellen skuggor av tvivel över dess långsiktiga hållbarhet. Om inte kopplingen mellan bruttonationalproduktens (BNP) tillväxt och resursförbrukningen bryts, riskerar den globala ekonomiska expansionen att stöta på allvarliga hinder. Dagens tillväxt är ofta direkt kopplad till en ökad konsumtion av naturresurser, vilket i sin tur accelererar miljöförstöring och utarmning av planetens ekosystem. Det behöver dock inte vara så, att gå över från fysiska brev till epost har argumenterbart minskat resursutnyttjande för samma tjänst, och det finns flera andra exempel på detta.

Dock föranleder den pågående debatten om BNP som ett adekvat mått på välfärd till reflektioner om hur vi definierar och mäter ekonomisk framgång. BNP mäter ekonomisk aktivitet men tar inte hänsyn till faktorer som miljöpåverkan och livskvalitet. Denna insikt har lett till diskussioner om behovet av alternativa indikatorer som bättre återspeglar ett lands verkliga välfärd och hållbarheten i dess ekonomiska modeller. För att säkerställa att den ekonomiska tillväxten bidrar till verklig förbättring av människors liv och är hållbar över tid, krävs förmodligen en omvärdering av våra nuvarande ekonomiska strategier och mål. Något som ni kan finna ett djupdyk uti i denna tidigare artikeln.

Utmaningar för Demokratin och Globala Spänningar

Under det gångna året observerades också en oroande trend där demokratin globalt tycktes ta steg tillbaka. Detta manifesterades genom en serie statskupper och en märkbar försämring i pressfriheten över flera nationer. Korruptionen blomstrade tyvärr samtidigt som kvaliteten på den information som når medborgarna i demokratier försämrades, vilket i sin tur utnyttjades av auktoritära regimer i deras strävan att splittra och dominera. Dessa händelser understryker de växande utmaningarna för globala demokratiska värderingar och principer.

Vidare fortsätter spänningarna mellan öst och väst att eskalera, där risken för konfrontationer som kan närma sig omfattningen av ett tredje världskrig inte kan avfärdas. Särskilt anspänd är rivaliteten mellan Kina och USA, med Taiwan som en potentiell flashpunkt för ett regionalt krig som skulle kunna ha enorma omedelbara konsekvenser för världsfreden och den globala ekonomin. Denna öst-väst rivalitet har redan gjort sig synlig i konflikten i Ukraina, där upp mot tusen människor med drömmar och framtidsplaner förlorar sina liv dagligen på båda sidorna i konflikten. Även om dessa siffror är tragiska, är det viktigt att hålla dem i ett historiskt perspektiv; jämfört med andra världskrigets fruktansvärda slakt av människor, framstår den nuvarande konflikten fortsatt som en lokal konflikt, även om dess konsekvenser för de drabbade är djupt ödesmättade. Bara i den allierade brandbombningen av Dresden (1 natt) dog det fler människor än det gjort i hela Ukrainakriget under de senaste två åren.

Trots de svåra omständigheterna är det viktigt att behålla perspektivet att ett världskrig skulle representera en katastrof av helt annan magnitud, och att det måste undvikas till varje pris. År 2024 står inför avgörande vägval som kan antingen förebygga eller lägga grunden för ytterligare globala konflikter. Det är avgörande för det internationella samfundet att agera klokt och samarbete för att säkra en fredlig och stabil framtid.

Är det också något större som pågår?

De globala utmaningar vi står inför idag – från befolkningsförändringar och klimatkrisen till energibehov och den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens – är förmodligen endast toppen av isberget. De speglar djupgående trender som aktivt formar vår världs framtid.

Dock kvarstår frågan: finns det ytterligare, djupare kriser som vi ännu inte fullt ut har identifierat eller förstått? Två potentiellt överskuggande men mindre uppmärksammade kriser anas i horisonten. Den första relaterar till kvaliteten på vår informationsdiet – det vill säga, hur den information vi konsumerar påverkar vårt sätt att tänka, fatta beslut och uppfatta världen – det som denna bloggen försöker belysa. Den andra berör snarare människans biologiska utveckling i en värld där naturliga rovdjur och utmaningar som historiskt hållit vår art i fysisk och mental trim nu är frånvarande, vilket kan leda till oförutsedda konsekvenser för vår ”mänskliga hårdvara”. Om vi inte använder våra hjärnor, kanske de slutar fungera – ”Use it or lose it”

Dessa områden förtjänar att utforskas vidare i framtida artiklar. De utgör komplexa och känsliga frågeställningar som kräver en djupare analys.

Slutsats

Så lite blandat år även om det förstås också finns en hel del ljus i tunneln – får bara hoppas att det inte är ett godståg som kommer mot oss! 😉